Sensmoralen ni kan icke lusta nagons fortrostan, du behover forst lotsa tro allena

“Det varenda en passag nago karl saso bodde ino nagon sater ino skogen. Dar levde sam arbetade han. Varje grynin klev han upp, kladde sig hjartligt och gick ut i skogen sasom ann vart svartmuskig samt kulen darfor at samla ved. Antaglige hemma ater tande han ett bal i spisen sam vantade talmodigt villi att varmen skulle fordela sig ino stugan. Ett dag kande han att han fick kanske och stallde sig framfor spisen och sa – bra spisen, mirake all dessa ar age sjalv varit omoder i dunkel samt kyla om morgonen sam samlat ved fore n gett undertecknad e saso helst varme. Nu befinner si det din resa att ge mej nagot framst. Genast satter sjalv ja narvarand och vantar tills n har gett mig lite hetta fore mi beger mig ut samt samlar ved. Ni tillat fullstandig enkelt lita gallande mej, sjalv kommer bidraga dig ved skad frams tvungen sjalv erhalla hjartlighet av Brasiliansk kvinnor sexiga dig”.

Tillitens hjartlighet samt omtanksamhet kommer framst efter att du jag varit fortroendefull. TRO befinner si en palindrom komple it TILL samt LIT, att tro p till, att tillverka tillit mo sam ocks att bli litad till. Nar manniskor tillat fragan va fortrosta betyder for de dar tillat hane f annorlunda besked. Det som ofta lyfts och sasom persone uppger faktiskt befinner si meningen tillsammans tilltro ar att tro pa at den egna formagan, att hava mod att frige kontrollen, att besegr radslan att foreta inkorrekt alternativt att klara av donera inte me sakerhet om att ringa nagot aterkomst.

Farhaga, betanklighet sam radslor

Skad underbe befinner sig det emeda sasom star inom vagen for tilliten, som astadkommer att vi emellanat inte tors tro pa pa en eller nagot? Hursa befinner sig tilliten sa skor att saken da ino ett forhalland kan skadas utav nagon sporadisk incident? Mojligen finns ett spa i hur vara hjarnor vanligt fungerar. I enlighet me modern forskning inneha ick vara hjarnor andrats speciellt avsevart do senaste 100 000 aren. Ino urgamma epok vart vi fullt upptagna tillsamman att overleva – och do mest primara behoven var att

Fortrosta – att bemastra oro, tvivel sam radslor

• ej bliva uppatna, det vill saga att ick overrumplas fran en farligt kreatu eller nago vadlig belagenhet som kunde hota vart oljud samt att
• inte bli uteslutna utav samt overgivna it var stam.

Vara hjarnor ar forprogrammerade att sok faror samt hotels framfor annu lycka och frojd. Det kallas sta ‘Negativity bias’. Saken da analytiska delen av hjarnan – saken dar vi behover darfor att dra para kloka slutsatser, utreda situationen, uppleva forstaelse samt odl framat – tillat icke nog tillsamman syre samt fod nar hjarnan befinner sig i hotlage.

Daliga minnen tenderar att hejd kvar villi nathinnan langre ann goda minnen, sam det verkar aven som att vi till sam med foredrar att agna oss til den typen it minnen. Hurda mycket bocker finns det sasom beskriver nagons lyckliga barndom? Eller gladjen att atnjuta jobba tillsammans fantastiska folk och chefer?

I dag nar vi upplever e informationsflode inte me uppehal, samt darbort var omvarld ar i varaktig forandring, befinner sig det ofta besvarligt att innehava berusad besiktning samt vetskap forsavit hurdan grej och objekt kommer att vidga sig. Det ha kan inom sin svang design oro, betanklighet och fruktan hos oss.

Annorlunda mannisko oroar sig stav olika prylar och upplever tvekan samt farhaga utav annorlunda anledning. Ett monster som beskriver detta befinner si saken da odl kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter saso gjorts i neurovetenskapen mirake do senaste decennierna kopplat till hurdan vi interagerar socialt. Modellen bygger villi tre centrala principer

Tillit – att besegr farhaga, tvekan och radslor

• Hjarnan hanterar manga sociala hotels och beloningar tillsamman samma styrk sasom fysiska risk samt beloningar. 2